Enligt myndighetens nya ställningstagande får aktörer som Lexbase inte längre göra det möjligt för användare att fritextsöka på enskilda personer via namn, personnummer eller adresser.
Beskedet kommer efter en längre tids juridisk prövning där EU-domstolen tidigare har slagit fast att digitala rättsdatabaser som säljer brottmålsdomar inte automatiskt kan betraktas som journalistisk verksamhet, enbart för att de har skaffat ett frivilligt utgivningsbevis.
Under lång tid har sådana söktjänster kunnat kringgå dataskyddsförordningen (GDPR) genom att hävda att verksamheten skyddas av svensk tryck- och yttrandefrihet. IMY:s nya beslut sätter dock fokus på den bristande proportionaliteten i att tillåta massiv och lättillgänglig digital spridning av känsliga uppgifter om lagöverträdelser utan strikta journalistiska skyddsåtgärder eller bedömningar av allmänintresse.
Förändringen markerar en tydlig kursändring för hur offentliga handlingar, såsom domar från svenska domstolar, får hanteras kommersiellt på internet. Även om domstolsdokumenten i grunden förblir allmänna handlingar hos myndigheterna, innebär beslutet att den storskaliga och automatiserade paketeringen i sökbara digitala register kraftigt begränsas.